Välkommen! Välkommen tillbaka! Så som vi funderat och undrat om du skulle vara borta för alltid! Väkommen tillbaka, kära humör!

Jag har bytt medicin. Till Efexor, depo. Om den hjälper? Inte ett dugg. Den ger bara biverknigar, men hjälper inte någonting alls. Över huvudtaget.
Så nu har jag ringt vårdcentralen. Och se på faan. Dom tycker att jag är besvärlig. För att jag inte nöjer mej med deras svar, deras "jaaa, du får väl försöka få en tid den 7:e då." Deras "mmm... jaaa... hum...".
Men inte kan väl jag hjälpa att jag fått tillbaka humöret. Nej, deras jobb är att hjälpa mej, och om dom nu säger att jag ska ringa akuten om det blir värre, då kommer jag gå i taket. Genom taket.
Nej, de får fan hjälpa mej. Nu. Idag.

Jag skulle kunna dra en hel lång lista med saker jag är missnöjd över, eller saker som går skit just nu. Men jag besparar er den.



Grattis Andersson! Till ett liv i grym negativitet, och en sjudundrande berg och dalbana! Trevlig resa!