Jag gick till jobbet idag... med stor motvilja. Jag hade ingen lust alls, men det är kanske inte så ovanligt.
Sedan fick jag meddelande från blodcentralen, att de behövde blod så jag bestämde mej att gå ned till blodtappen direkt efter jobbet.
På vägen dit träffar jag på en viss lång man. Magnus Rýden. Jag hoppade nästan av glädje, men jag sträckte på ryggen, och sa i alla fall hej.
Väl vid blodcentralen så gick allt jättebra, jag har (iaf i maj) ett bra blodvärde och det gick ganska fort (det tar normalt mellan 5-15 min att tömma blod, för mej tog det 7min så...). Efteråt får man ju en "gåva" så jag valde en väska i jättebra storlek, en sån som jag velat sno av Fredrik ungefär :p
Så satt jag och väntade på bussen, den hade nyligen gått så jag fick vänta i 25min. När jag hoppat på bussen och kommit ungefär mitt i Tullinge villastad så inser jag att jag glömt väskan på busshållplatsen, så jag fick hoppa av och gå till kästadalsvägen, och se bussen som jag birde hunnit med komma förtidigt så jag missade den, vänta på nästa, för att se min buss tillbaka åka förbi mej. Jag tänkte "är väskan borta nu blir jag galen!" Men den låg där så fint när jag väl kom fram och det kändes himla skönt. Sen fick jag vänta ytterligare 20min på nästa buss... underbart.
När jag väl kom hem (till Fredrik) la jag mej på sängen och bara vilade. Så kom jag på Martina Larsson... tjejen som Fredrik känner... varför känner jag igen det så mycket...?! Jo, för att jag faktiskt vet vem det är. En dam som jag inte tycker speciellt bra om. Alls. Shit vad spännande. ORKA känna så mycket personer som jag inte gillar :p
Tur att han har en sån mysig familj som väger upp det :)
Sedan tog jag Akilles och åkte ned till Tullinge, till hundbutiken och köpte hundgodis. Det är kul att vara där, för Anki som har butiken, tycker himla mycket om Akilles. Hon tycker att han är så söt och trevlig (men det är han ju så... :p). På vägen till nästa buss hem så frågade en tant varför "man binder hunden runt nosen sådär". Jag berättade att det var för att han drar så mycket, och är himla stark, och hon sa "så det är inte för att dom är elaka?" Nej, inte alls sa jag...
Det kändes bra att hon frågade... Hon var kändes inte kritisk eller så utan hon bara undrade.

Väl hemma, efter en otroligt dryg bussresa från tullinge, med massor av människor som absolut inte tycker att hundar borde åka buss, och med en pitbull som skötte sej kanonbra, så andades jag ut.
Och kollade upp om denna Martina Larsson var den jag trodde. Jajamensan. Suck.
Jag har verkligen ingenting gemensamt med Fredrik tidigare "ragg" och tjejkompisar, det är lite konstigt tycker jag. Jag har en helt annan kroppsbyggnad, helt andra intressen, tankar, hjärna.

Sissi ringde mej (tack), och frågade om jag pratat med Wenke, nej det har jag ju inte gjort. Jag ska nog ta och ringa henne. Så jag får mitt party inbokat någongång.
Nu ska jag ta och mysa med min Akilles, njuta av min städade lägenhet och ligga i soffan och jäsa ;)

Over and out.