Vem älskar dej när jag fart till landet långt bort
och ej längre finns kvar?
Vem ger dej mod när du tvivlar
och ej längre känner den kraft som du har?
Vem tröstar dej då ditt inre är fullt av med sorg
som du inte rår på?
Vem lyssnar till dej
då bruset från livet är högre än du vill förstå?
Ge din själ stilla ro.
Vandra vill om du tror att du vet var din inre längtan bor.
Ditt hjärta blommar, känn doften av liv.
Du är större än du nånsin tror.