Usch.
En låt spelas, får rysningar, läser texter, ögonen tåras, börjar frysa, läser mer djupa texter. Kräkreflexen kommer. Igen. Efter så lång tid. Det har gått nästan 1500dagar sedan all den röran startade, men kräkreflexen sitter fortfarande så galet djupt rotad. Det gör mej till stor del besviken. För jag är så långt där ifrån nu. Så långt jag bara kan.
Jag vill inte, Alex!
Tänk att så få ord kan få en att få kramp i magen! Det är sjukt.
Fast den egentliga anledningen att jag gick igenom de texterna var för att jag ville veta vad två stycken låtar heter som jag lyssnade på väldigt mycket på under ~2005.
Men efter lite letande så hittade jag dem, fast insåg att de var fler än två, bla; ^^;
Our farwell, stay, heaven, mfl.
Our farwell, stay, heaven, mfl.
Kommentarer
Postat av: Therése
Titta där.. musiken is back. Jag har dock lämnat den helt bakom, finns ingen anledning att lyssna längre.
Känns tryggt att veta att våra saker ligger bortglömda i en garderob.. skulle vara aningen trevligare om de låg här där de kan vara till nytta.
Trackback
