Efter lite övervägande har jag väl ändrat mej lite.
Och efter att jag tog kontakt och sa hur jag kände, känns det lite bättre. Kan erkänna att jag är en smula stolt över mej själv, jag sa så som jag kände, och höll inte på å kastade massa skit, som jag har en dum ovana att göra när jag är upprörd. Det kändes bättre, iaf efter ett tag, att få ur mej hur det kändes.

Så om jag får smälta det hela ett tag, och med lite stöd från mr F, så kommer nog även jag säga okej. :)