Kiss-Maja.
Jag hade varit på toaletten, och kissat som tur var, när min lilla Maja skulle hoppa upp på toalettstolen som var uppfäld (hon vill alltid leka med vattnet när man tvättar händerna) hon hann inte parera och hamnade rätt ned i toastolen... Det vart bad på den katten kan jag berätta! Men hon fann sej ganska bra i att bli badad och tyckte det var jättemysigt när jag torkade henne... jobbigt om det varit en katt som HATADE vatten, då hade jag haft problem!
Så nu är hon en Kiss-Maja :p
Idag tog jag bussen ned till mormor med Maja, dit gick bra. Hon är så tuff. Åka buss var inte så jättespännande, men när vi skulle gå så trippade hon ganska bra framåt, vi mötte en hund och svansen blev STOOR :)
Hemma hos mormor hade hon jättekul med en leksak som hon fick av mormor :)
Sedan åkte jag, Fredrik och Anita till Asko och köpte en soffa+bord till Fredrik. Den soffan är galet skön, tyvärr lång lev.tid (8veckor) men det kommer bli skitsnyggt. Sen åkte vi till IKEA och han köpte en matta och en lampa, så nu har han vardagsrummet färdigköpt i stort sett. Sen ska köket rivas, sen kan jag och Maja komma och hälsa på :D
Jag sitter och väntar på att Lottie, Draken och Diesel ska komma. Men dom kommer nog inte förrens om någon timme... suck. Men det blir kul att träffa dom.
Over and out.
Bajs.
Igår var det en fruktansvärd dag med Fredrik, Allt var verkligen bajs. Jag gick och la mej väldigt tidigt, för jag inte orkade var vaken...
Men jag fick i alla fall beröm av min chef igår, eftersom jag höll i APT:n och han sa att jag höll det jättebra, och det är kul att höra. Men det var väl kanske inte första gången jag höll i ett möte...
Akilles är här, och han är helt underbar, idag när jag var på så fruktansvärt dåligt humör, så kom han och bara mös, istället för att bara vara dryg. Maja däremot pestade sej, men det kanske kattungar ska göra?
äsch nu skiter jag i det här. Ciao!
Over and out.
Egenlagad jordgubbssylt, mums :)
Skönt.
Jag var nere hos mormor med Akilles idag, och fick mat och gjorde egen jordgubbssylt. Den är ju så god! Så nu har jag massa sånt hemma :) Egengjord dessutom. Akilles fick sitta i lina, och han tyckte att det var jätteskoj att springa ut och hit och dit hur han själv ville. Problemet är att han är lite hårdhänt, så när han vill pussa och mysa på mormor, så blir han lite tung, och det är lite synd, annars går allt jättebra... mormor tycker att han är rolig. Men han hade några tokryck så han bara for som ett jihuu ned för backen, och vaddå stanna när repet tar slut?! Neej, man springer så man flyger tillbaka när repet tar slut, jag var lite orolig för hans nacke, men det verkade gå bra. Jag gick ned i källaren, så knackade jag i väggen och sa "kom in". Akilles rusade runt och letade efter mej, sen när han insåg att jag var i källaren sprang han ned där, och jag skrämde honom lite... han blev lite rädd, men tyckte att det var himla kul att utforska källaren :)
För övrigt har jag suttit i telefon idag, ringt försäkringskassan, fick inte fram något vettigt, ring och bokat tid hos någon jag inte kommer ihåg namnet på, men som jag i alla fall pratade med i minst 20min. Men det blir nog bra, han anpassade tiden efter min arbetstid, och det kändes bra. Plus att jag ringde Uffe-fastighetsskötaren, men han skulle komma imorgon, då min kran i badrummet läcker, fast om jag ska vara helt ärlig så fattar jag inte varför han ska komma, han kommer ändå inte kunna göra något, men han får väl skicka efter någon som kan det. Så den äntligen slutar läcka. Dessutom ska jag klaga på belysningen... lamporna utanför våra portar lyser aldrig, plus att en lampa i trappen gått sönder... så det får han nog allt fixa.
Jenny har börjat öppna sej lite, så snart snart är det nog dags, om hon inte redan har fått den lilla/lille. Jag är så spänd. Men hon hade ont, det hörde jag på henne när jag slog henne en signal idag. Hoppas allt går bra, och lycka till. Tänker på er!
Over and out.
Bitter.
Jag vet att det inte är en stor grej, men det är lite störande, hon borde ju satt ganska många kanyler och borde ju veta... Det var en annan kvinna där som sa att hon kunde ta mej, men hon som jag fick insisterade. Och den andra är bättre. Suck.
Dessutom blir jag jätteirriterad över vissa tjejer! Jag fattar inte varför allt ska var så jävla svårt och störande. Jag vill faan inte känna såhär, men det spelar ingen roll, det hela driver mej till vansinne. Jag blir galen... ilskan sätter sej som en spik i hjärtat och faan. Skit för allt med kärlek. Bajs.
I lördags till söndags var Therése och Robin här. Det var himla mysigt, och jag är väldigt glad över att dom kom, eftersom jag inte riktigt kunde åka till dom eller vallentuna heller för den delen. Jag sover himla annorlunda när ett barn är i närheten. Betydligt "lättare". Sedan bjöd Therése mej på mat, vilket var väldigt snällt, efteråt tog vi en ganska lång promenad, som var helskönt.
Robin är så go, men jag har verkligen insett att jag verkligen inte har ett barnanpassat hem... men det kanske inte är så så konstigt.
Äsch nu ska jag kolla på vänner, och fortsätta irritera mej på äckliga små flickor.
Dryg dag.
Jag gick till jobbet idag... med stor motvilja. Jag hade ingen lust alls, men det är kanske inte så ovanligt.
Sedan fick jag meddelande från blodcentralen, att de behövde blod så jag bestämde mej att gå ned till blodtappen direkt efter jobbet.
På vägen dit träffar jag på en viss lång man. Magnus Rýden. Jag hoppade nästan av glädje, men jag sträckte på ryggen, och sa i alla fall hej.
Väl vid blodcentralen så gick allt jättebra, jag har (iaf i maj) ett bra blodvärde och det gick ganska fort (det tar normalt mellan 5-15 min att tömma blod, för mej tog det 7min så...). Efteråt får man ju en "gåva" så jag valde en väska i jättebra storlek, en sån som jag velat sno av Fredrik ungefär :p
Så satt jag och väntade på bussen, den hade nyligen gått så jag fick vänta i 25min. När jag hoppat på bussen och kommit ungefär mitt i Tullinge villastad så inser jag att jag glömt väskan på busshållplatsen, så jag fick hoppa av och gå till kästadalsvägen, och se bussen som jag birde hunnit med komma förtidigt så jag missade den, vänta på nästa, för att se min buss tillbaka åka förbi mej. Jag tänkte "är väskan borta nu blir jag galen!" Men den låg där så fint när jag väl kom fram och det kändes himla skönt. Sen fick jag vänta ytterligare 20min på nästa buss... underbart.
När jag väl kom hem (till Fredrik) la jag mej på sängen och bara vilade. Så kom jag på Martina Larsson... tjejen som Fredrik känner... varför känner jag igen det så mycket...?! Jo, för att jag faktiskt vet vem det är. En dam som jag inte tycker speciellt bra om. Alls. Shit vad spännande. ORKA känna så mycket personer som jag inte gillar :p
Tur att han har en sån mysig familj som väger upp det :)
Sedan tog jag Akilles och åkte ned till Tullinge, till hundbutiken och köpte hundgodis. Det är kul att vara där, för Anki som har butiken, tycker himla mycket om Akilles. Hon tycker att han är så söt och trevlig (men det är han ju så... :p). På vägen till nästa buss hem så frågade en tant varför "man binder hunden runt nosen sådär". Jag berättade att det var för att han drar så mycket, och är himla stark, och hon sa "så det är inte för att dom är elaka?" Nej, inte alls sa jag...
Det kändes bra att hon frågade... Hon var kändes inte kritisk eller så utan hon bara undrade.
Väl hemma, efter en otroligt dryg bussresa från tullinge, med massor av människor som absolut inte tycker att hundar borde åka buss, och med en pitbull som skötte sej kanonbra, så andades jag ut.
Och kollade upp om denna Martina Larsson var den jag trodde. Jajamensan. Suck.
Jag har verkligen ingenting gemensamt med Fredrik tidigare "ragg" och tjejkompisar, det är lite konstigt tycker jag. Jag har en helt annan kroppsbyggnad, helt andra intressen, tankar, hjärna.
Sissi ringde mej (tack), och frågade om jag pratat med Wenke, nej det har jag ju inte gjort. Jag ska nog ta och ringa henne. Så jag får mitt party inbokat någongång.
Nu ska jag ta och mysa med min Akilles, njuta av min städade lägenhet och ligga i soffan och jäsa ;)
Over and out.
Varför minns jag inte?
Jag minns när jag var liten, när jag fick mitt älskade dockskåp i julklapp. Jag var jättesjuk, febrig och snorig så jag knappt kunde andas. Men hur otroligt glad jag blev, för att jag verkligen hade önskat mej det där dockskåpet.
Det har jag sett på bilder.
Jag minns mitt rum, det andra. Det stora. Det hade små fläckar vid dörren, där frysen stod. Jag minns att det var en mörk, mörk blå rullgardin, jag minns golvet, hur det var mörkt. Jag minns tårarna.
Jag minns mörkret.
Jag minns fotbollen. Hur mr.tränare stod och pratade och vi drack vatten, snart beredda på att springa ut igen. Ge gärnet! Kämpa för att vinna, för att det var roligt!
Det har jag sett på foton.
Jag minns sängen. Den med två våningar, fast där under var det mer som en koja. Jag minns hur jag låg i min säng, och var jättesjuk. Min bror sa att man kunde steka ägg på min panna för att den var så varm. Och mina tår var iskalla.
Jag minns känslan.
Jag minns hur jag höll på med Golden Retrivern Ylva, hur jag avgudade henne. Hur vi låg tillsammans i gräset, hur vi var ute och gick. Jag ville så gärna ha henne.
Det har jag sett på foton. Och hört folk berätta.
Jag minns hur jag var så arg, att jag rymde genom skogen från nyboda, ett hus vi hade när jag var liten. Hur jag gick genom mörkret, och min enda tanke var att gå till m&m. Hur m kom och mötte mej, ganska upprörd.
Jag minns bilden av mörkret.
Jag minns Busen, det lilla russet jag hade. Hur mkt jag tyckte om honom. Hur mycket jag kämpade för att få honom att göra det han skulle. Att jag var den enda som kunde rida honom och faktiskt sitta kvar i över 11min. Och det är sant, dom hade honom på tävligar för att se vem som kunde sitta kvar längst.
Det har jag sett på foton. Och hört folk berätta.
Varför minns jag inte det där bra, som "folk" berättar? Varför minns jag inte alla utflykterna som skedde? Varför minns jag inte allt det roliga? All kärlek, och all tillit? Varför finns det inte i mitt minne!? Det som dom pratar om så ofta "minns du när vi var där och där? Vi hade så trevligt!" NEJ, jag minns inte. Jag vet inte. Jag kommer inte ihåg!
Jag kommer bara ihåg min bror. Jag kommer bara ihåg de där sakerna, de där händelserna.
Over and out.
Tänk!
jag jobbar ju hela långa helgen... plus att jag jobbar hela nästa vecka. Fan. Jag ångra mej, det är inte härligt att det är fredag, iaf inte denna fredag, om det vore nästa fredag visst men det blir ju lite klirr i kassan i alla fall,
och det är ju aldrig fel.
Jag började dagen med att missa bussen, eller jag tror faktiskt inte att den kom. Den ska gå 23, och jag var där då, om den skulle ha gått då borde jag antingen ha hört eller sett den, men icke.
Istället för att gå tillbaka hem (vad jag nu skulle ha gjort där) så satt jag vid hållplatsen och väntade snällt på nästa. Den var ju självklart lite försenad... det var JÄTTEkallt.
På bussen tänkte jag för mej själv "det här ska bli en bra dag! Det SKA bli en bra dag!"
När jag kom upp till jobbet kände jag genast bläää! Men så kom jag på mej själv och tänkte igen
"Nej, det här ska bli en bra dag."
Det har ju inte varit en sån jätterolig dag, autoklaven hängde sej, så Maria som skulle packa djur fick spraya in sakerna istället, Ingvild var sjuk, så fikat som vi alla väntat på kom inte. Nedrans. :p
Men det har varit en helt okej dag. Den har hitintills varit mycket bättre än gårdagen, och det är ju himla trevligt.
Nu ska jag snart duscha, känner mej jätteäcklig, sen åka till Emelie och hjälpa henne med att plugga.
(tänk om jag kunde göra det själv också?)
Sedan imorgon efter jobbet bär det av till Täby, stora Robin fyller ju 1år på måndag.
Men ni får ju ha det så bra. Tjoflöjt!
Over and out.
Kamphundar.
JA, jag har en "såndär" pitbull, dessutom är han en blandning.
NEJ, jag är inte rädd för honom.
NEJ, han käkar inte upp allting som rör sej,
Nej, han flyger inte på stackars oskyldiga små barn.
NEJ, han har aldrig ätit upp en annan hund
och han används absolut inte i kamp.
Nej, hans ögon lyser inte av hat,
och hans käkar tuggar inte fradga.
Han är en helt underbar hund, med barnasinnet kvar! Han älskar att leka, oavsett ras på den andra hunden.
Eller ligga i soffan och sega! Ja, han har visst problem med andra hundar, men vad förväntas av honom? Han är 2½år och är ändå hanhund!
Jag är så förbannat trött på att höra "ooh, har du en sån där?!" Eller "VAD är DET DÄR?!"
DET DÄR ÄR EN HUND!!! I mina ögon världens mest underbara. Dessutom är han rätt smart, han tycker om de flesta människor som JAG tycker om, och gillar inte sådana som inte gillar honom, eller mej.
Han är som så många andra hundar, tycker om att träna, mysa och leka!
Han tröstar mej när jag är ledsen, och pussar på mej när jag är glad. Han tycker om att bli masserad och kliad och klappad och ompysslad. Han tycker inte om kloklippning, men älskar tuggisar. Han tycker om småbarn dock lite väl intensiv med att visa det och han förstår inte att dom ramlar omkull om man inte stannar INNAN man kommer fram. Han respekterar gravida kvinnor, och suckar och himlar med ögonen när han tycker husse är för fånig.
Jag bara hatar kommentarer som "oh, har du en sån? Jag är rädd för dom där."
VARFÖR är man inte rädd för en Golden Retriver då?! Eller en am.cocker sp.? De raserna ligger betydligt HÖGRE i bitstatistiken än pitbull/amstaff/staff osv.
När jag var liten fick jag ofta höra av vuxna att man skulle ta det som stod i tidningen med en nypa salt, varför kan då inte det gälla samma sak med pitbull-attackerna?
Självklart är det hemskt att sådant händer, men AKILLES har ju inte slitit någon liten hund i småbitar.
Man behöver absolut inte älska dessa hundar lika mycket som jag gör, tycka att dom är fina eller någonting sånt, det finns folk som bara avgudar en irl.sätter, och det gör absolut inte jag, men måste det alltid komma sådana kommentarer?
När jag hade Sheeba, hon var ÅTTA månader gammal, så var jag på brukshundklubben, då får jag en fråga
"det är väl sånna där som brukar attackera och äta upp andra hundar va?"
...!?!? Jo, det ser du väl på henne, hon kommer döda din ASSTORA hovawarthane vilken sekund som helst. Hon kommer hoppa upp och bita honom i stycken och använda hans inälvor som tandtråd!
Jag har precis fått en sådan här kommentar ang. Akilles. Där av min upprördhet.
Bilder på min bebis. Som är väligt go. Lite dryg, himla dragig men otroligt underbar och kärleksfull.
Over and fucking out.
Pixie Bob?
Dom hade fint hemma. Inte jättedyrt och jätteexklusivt, utan bara fint! Fint vardagsrum, och fint kök, sånna färger som jag skulle vilja ha. Jordfärger, brunt, beige och ljust i vardagsrummet, och grönt i köket. Deras Xedor var enorm. I mina ögon alla fall :p Jag är så van vid Akilles. Xedor's tassar var stora som... ja jag vet inte vad. Men han var mysig, himla snäll, en aningen lekfull, lite dum och himla söt!
Deras barnvagn var som... helt förbenat underbar! Och kostade där efter också! Barnsängen var också jättefin. Nejdå, inte alls avundkänsla :p Men jag hoppas att det går bra, men det tror jag.
William var himla blyg till en början, men han tog för sej lite. Sen på kvällen började han bli himla trött, somnade nästan i soffan, men jag tyckte att det var bra, då slapp han bli rastlös på vägen hem, eftersom han sov.
Jag har funderat att köpa en Pixie Bob-unge i alla fall. Uppfödaren jag pratade med förut ska ha en kull i början av våren 2008, och tills dess har jag sparat ihop dom pengar som behövs. Och den skulle ju antagligen falla ganska bra in till min ev. semester.
Jag kände från början att jag inte ville lägga så mycket pengar på en katt, men jag kan inte sluta tänka på dom, så det blir kanske så i alla fall.
Vi får se.
Over and out.
Bebistid.
Förra fredagen (10/8) åkte jag in till den stora staden med Wilma och mötte Therése och Robin. Vi tänkte att vi skulle gå och fika, och gick och letade efter en del fik. När vi väl hittat ett där vi kunde ha bägge barnvagnarna så började regnet ösa ned, så vi hade en del tur kan man säga.
När vi var färdigfikade (Wilma fick smaka på Robins macka, vilket hon tyckte var muuums :D) så hade det slutat regna.
Vi gick en sväng, Wilma var otroligt intresserad av Robin. Hon verkade allmänt förvånad över att det finns andra bebisar än henne :p (och då har hon trots allt träffat R tidigare) och så bestämde vi oss för att gå till Gallerian (jag imponerades av Therése lokalsinne), där vi mötte Lottie.
Eftersom jag trodde att det skulle vara kallt inne i stan hade jag pälsat på mej, vilket jag bittert ångrade, så gick jag in på H&M och köpte en tunika, när jag prövade den så höll T och L Wilma, och när jag kom tillbaka så sa L att hon ville komma till mej snart, så jag fick snabba mej på lite, och när jag tog henne så "flög vi lite flygplan" och W såg ganska nöjd ut.
Ls kommentar ("Du passar i det där...") gjorde mej först lite... knasig? Sen blev jag alldeles varm inombords. Jo, ta hand om ungarna (William och Wilma) är något jag tycker om.
En trevlig tur, med en liten fin ängel och vänner.
Jag tänker ofta att jag klagar för mycket. Om någon frågar mej hur det är så är det nästan alltid någonting.
Så jag tänkte här om dagen, i måndags, att jag skulle försöka mej på att inte bry mej om illamåendet, värken eller något annat. Men mina planer sprack ganska kraftig kan man säga. Fröken Jöken Andersson går på antibiotika-kur pga urinvägsinfektion, som resulterar i annat äckel-päckel och smärta.
Så jag ringde min bror för att få lite medlidande, och ett godkännande på att det är väldigt okej att äta massa(!) glass när man är sjuk och har ont, men vet ni vad? Han svarade inte ens!! :p
Men jag fick ett meddelande idag, med hans godtyckande ^^, .
Jag frågade en vän idag om denne mådde lite bättre, eftersom jag tycker att vännen har varit lite nedstämd ett tag. Så efter ett tag så frågar jag: "är ni gravida?"
Jo. Ja. Det var dom visst. Iiiiih! sa Alex. =) Jo dom skulle behålla det, men det var inte så långt gånget än, bara 8veckor, imorgon, så det var hysch-pysch om det. Alex sa att hon lovade att vara tyst, men ångrade sej ganska snart och frågade om det gick bra om hon berättade det för Fredrik. Och det gick bra. Så Alex pratade klarat och ringde direkt F därefter, i stort sätt iaf. :p
Det tråkiga är att jag inte kommer träffa vännen så mycket när det är baby-time, det är något som jag starkt känner på mej, och det är ju inte så roligt. Men det är jättekul att ni ska få barn, grattis.
En annan kommer få vänta ca 6år innan det ska planeras att äns funderas på barn. 6år!! Fattar ni hur långt det är?? Det är som en halv livstid.
Jaja, jag ska gå och jobba nu, sitter fortfarande på jobbet. Ska göra det sista innan jag går hem
Over and out.
LAJT.
Jobbkväll.
Akilles har blivit bra igen, det känns himla skönt. Befriande.
I torsdags åkte jag +några till hem till Maria (s föräldrar) och tittade på hennes kaniner, åt mat och hade allmänt trevligt.
Det blev en hel del prat om jobbet, men det kändes inte anstängt, man måste vara si eller så. Inte alls. Riktigt mysigt hade vi. Drack lite vin och mös.
På kvällen pratade jag med min F. Han blev arg, för han tyckte jag sa onödiga saker. Så sa han en hel del onödigt. Jag satt på golvet på övervåningen, tårarna började rulla ned för kinderna. Jag kunde inte hålla mot. Det gjorde ont i hjärtat.
Sanna kom, och sa att jag skulle lägga på. Efter ett tag så blev jag tyst, även han. Sanna frågade mej "pratar han?" "Nej". Då tog hon telefonen ifrån mej, och la på. Hon pratade med mej ett tag, gav mej papper att torka bort det runna sminket. Sedan gick vi ned till dom andra. Dom frågade om jag ville prata om det, jag sa nej, att jag bara skulle återhämta mej lite. Dom lät mej vara och fortsatte deras prat. Perfekt.
Jenny följde med mej hem, Jocke skulle hämta henne och sedan skulle dom vidare mot Öland. Jag hade tänkt från början att jag skulle med ned när hon gick, så jag fick träffa Xedor, men det sket sej. jag hade redan hunnit somna en gång, så jag stannade kvar uppe och gick och la mej på en gång.
Morgonen efter, igår, så kom jag till jobbet 07:33 och gick där ifrån 10:15. Hade en gullig huvudvärk.
Åkte hem och la mej. Läste lite.
Sedan kom Fredrik med mina kartonger som var hos honom. När han gått stod jag och tittade på dörren ett tag.
Jag såg honom säga hejdå, och stänga dörren. Kände en välbekant smärta i hjärtat. Jag låste dörren, satte på säkerhetskedjan och sedan körde jag gardinerna för sängen och tvingade mej själv att somna. Jag sov i ca 4timmar. När jag vaknade hade min huvudvärk släppt. Jag kände mej en aningen lugnar. Skickade en bild till Fredrik, på en reklamskylt.
Han ringde upp och vi pratade lite. Sedan skulle jag äta. Vi hördes senare på kvällen. Han ville att jag skulle komma hem till honom, men jag kunde inte förmå mej att åka. Jag skulle ändå upp och jobba tidigt.
Vi bestämde att jag skulle komma ikväll istället. ... ... ...
Ikväll ska jag till Jannicen. Men först till Therése. Så jag tänkte gå från jobbet om ca 45min, så jag hinner hem och duscha och så utan att stressa.
Ringde uppfödaren till Pixie Bob. Hon hade bestämt sej för att Inte släppa någon på foder.
|Poof. Där kom en stoor besvikelse vilade över Alexandra.|
Ville ha en. Vill inte betala 10.000 för det. Tycker att hon kunde ha ringt mej och sagt det när hon bestämt sej, istället för att låta mej vänta och ringa henne. Det var ju faktiskt så vi bestämde från början.
Men men. Nu vet jag iallafall. Men å andra sidan vet jag inte hur jag ska göra nu. Om jag ska hoppa över hela saken med kisse-misse-katt eller hur jag nu ska göra... Ingen aning.
Over and out.
Min lilla bäbbe!
På måndagen var jag mycket trött med drog mej upp till jobbet till kl.06:02 iaf. På kvällen gick Fredrik ut med Akilles. När de kommer in så berättar F att Akilles har diarré. Då var det inte så konstigt att A fes illa.
På natten vaknar jag av att A står och piper i hallen, så jag väcker F (som har semester) och han går ut med Akilles. När han kommer in så torkar han av honom i rumpan, för A var lite kladdig. Det kom blod på pappret.
Alexandra blir lätt orolig och tänker "Det här är inte bra." Och funderar på vad hon skulle göra. Så jag ringde Bagarmossen, dom hade en betaltelefon, med en minuttaxa på 20kr!! Jag ville inte riktigt betala det, så då funderade jag igen. Valet stod mellan att ringa Sanna eller mamma. Jag ville inte ringa och väcka Sanna mitt i natten, så jag ringde mamma. Efter ett stort steg av minskad stolthet.
Hon sa att jag kanske borde ringa Ultuna, Uppsala Universitetsdjursjukhus.
Så dit ringde jag, stod i kö hur länge som helst. När de svarade så kom vi iaf. fram till att det inte borde vara någon fara. Kan vara slemhinnor i tarmen som gått sönder.
Så försöker jag somna om. Det tar sin tid, svårt att koncentrera mej på att slappna av. Vi blir väckta ytterligare några gånger den natten, av pip från mr.A.
På dagen ringer jag Södra djursjukhuset, och kommer överens med dom om att avvakta. Inte ge honom mat. Osv.
Jag går till apoteket och köper vätskeersättning, vilket jag nappar i honom. (Jääättelätt... eller inte så väldigt kanske.)
På kvällen ringer jag Sanna, och hon säger att jag ska få i honom vätskeersättning, ungefär 1dl/timmen, fortsätta fasta honom, inte så jättelånga promenader, och att jag ska ringa veterinär igen. Jag ringer Södra igen, dom säger ungefär samma sak, +att vi skulle ge honom kokt ris och fisk. Problemet är det att han inte tycker om ris. Jaa... då borde vi pröva med ex. Hills's s/d. För känsliga mage, tarm.
Sagt och gjort, Hills blev inköpt idag, både burk och torrisar. Han blev JÄTTEglad över att få mat :D Jag gav honom en halvburk utblandat med vätskeersättning, för att han skulle ta det lite lugnare och få i sej ännu mer vätska.
Han har blivit betydligt piggare, men vi får se om någon diarré återkommer, då blir det nog akuten nästa.
Och allt det som veterinären+Sanna har sagt är sånt som jag borde veta/redan vet, men det är som bortblåst så fort det gäller Akilles.
Jag har köpt lite nya saker. Nya gardiner, eftersom jag fixat klämmor till skenan ovanför sängen så nu har jag fixat förhänge där. Det blev faktiskt jättemysigt :)
Nu måste jag plocka lite här, utifall att Jenny kommer hit imorgon. Jag har hållt på och fixa i ordning i mina garderober, och känner mej redan mycket duktig :p
Sedan Måste jag laga en strogge idag, för annars är korven bara att slänga, och det är oerhörd slöseri med mat =pengar.
Och så måste jag fixa i ordning drinken idag, om jag ska ha med den imorgon. Det brukar undelätta om den redan är klar :p.
När vi stod på Södra djursjukhuset, så kom det upp en man bakom oss när vi stod vid kassan, han kanske var i 60-65års åldern. Så ställde han sej precis, precis bakom oss. Jag kände mej verkligen obekväm! Han hade hur mycket utrymme som helst bakom sej att stå på, varför var han promt tvungen att nästan stå På oss!? Han hade jättetung andning, så smaskade han till då och då, jag kände paniken komma krypandes, men höll ned den genom att hålla för ena örat :p
Over and out.
Håll mej hårt, eller släpp mej helt.
Håll mej hårt, eller släpp mej helt!
Men lämna mej inte bunden.
Värm mej med din kärlek, eller lämna mej i kylan,
men låt mej få slippa frysa hos dej.
Krossa väggen mellan oss, eller måla den svart,
men låt mig inte kunna se dej utan att kunna nå dej...
Lustiga tant. Öh... dam.
Igår kom Angelica hit, och vi käkade lite, gluttade lite på tv och allmänt bara var. Vid 01-tiden skulle vi gå och lägga oss, jag tror vi somnade vid 05-05.30 någonting. Det fanns så mycket att prata om helt enkelt. Ida skulle komma, men dissade oss (för vad jag tror en kväll med Alex.) det roliga var att när jag ringde hade hon "somnat". Mmmm. Jajuste det. ;p Dumt och försöka lura trötthetsmästarens mästare :p.
Idag när jag gick ut med Akilles så träffade vi på en ...dam. Vi har stött på henne förut, och Akilles är inte alls speciellt förtjust i henne. Hon är lite speciell, dessutom har hon kutrygg, så jag tror att det är därför han är misstänksam, men hon var helt övertygad om att det var glasögonen. mmm... sa jag och höll med henne till fullo.
Så idag när vi sprang på henne så sa hon:
Damen: Vet du vems katt det där är?
Alex: Neej, ingen aning.
D: Nehe. oh.... vad fin han är. (Syftar på Akilles.) Men... vad har han gjort vid ögat?
A: Vaddå, menar du? Du menar det bruna?
D: Jaa..
A: Han ser ut så? Han är ju fläckig här bak också (visar hans två fläckar på ryggen)
D: Jahaaa... Men dom är ju svarta och vid ögat brunt.
A: Nej dom är bruna också.
D: Jahaaa....
Så försökte jag lite fint smita där ifrån. Hans fläckar på ryggen är dessutom mer bruna än den i ansiktet... Men men.
Nu tänkte jag diska undan lite från gårdagen, sen när Fredrik kommer börja slipa mina skåpsluckor i köket. Så jag får en förändring snart.
Over and out.
Kvällspromis.
Du ska veta att jag inte behöver dej, min väg var aldrig din.
Och i spåren som jag lämnar efter mej, så finns det ingenting.
Jag vänder aldrig blicken bakom mej, så brinn historia, brinn.
Och svaret på din fråga blir alltid nej, du betyder ingenting.
Idag har jag äntligen gjort något på min semester, och det var ju såå spännande :p
Jag och Fredrik åkte till Rusta, så att jag kunde köpa färg.
Först tänkte jag köpa färg av en riktigt målare, men så tänkte jag neej, jag vill inte lägga ut massa pengar på det, på den här lägenheten, så länge ska jag inte på här, så det fick bli rusta färg :)
När jag kom hem kollade jag på tv, i min nya soffa :) då jag bestämde mej för att gå ut med Akilles, så vi tog en jättehärlig skogspromenad.
Den var inte så jättelång, kanske 45min, men det var fin kvällssol och Akilles myste jättemkt.
Vi gick upp för en jättejättebrant backe, så vände sej Akilles om och tittade på mej ungefär som "kommer du eller?!"
Men i slutet på backen var han inte lika kaxig, fast han hade väl kanske mer energi kvar när vi kommit upp än matte ^^,
Just nu njuter jag som tusan att ha min lägenhet, med mina saker.
Och Akilles förstås.
Ledsen & besviken.
Jag hatar dig inte, men jag kommer aldrig mer se på dig på samma sätt som jag en gång gjort,
Jag avskyr dig inte, men jag kommer aldrig mer tala till dig som jag än gång gjort,
Jag ogillar dig inte, men jag kommer aldrig mer kämpa för dig som jag en gång gjort
och när jag ser på dig nu äcklas jag.
-Text som jag hittade på nätet.
Passade in på någon jag en gång älskat.
Nu har jag vart sjuk i tre dagar, fast jag börjar må bättre. Jag har haft feber och varit förkyld.
Igår låg jag och sov nästan hela dagen, utan några timmar på kvällen.
Idag fick jag något ryck och städade vardagsrummet, och la ut den nya mattan som bara stått. Det blev jättefint. :)
Jag dammsög så noga, sen kom Akilles och då blir det lika hårigt igen. :p
Jag flyttade bak soffan närmast fönstret, så nu står han och hänger halvägs ut genom fönstret så att jag blev tvungen att stänga det så han inte ramlade ut =).
Jag kan inte släppa det. Jag kan inte sluta störa mej på det. Jag kan inte sluta bli sårad av det.
Jag har mått dåligt i praktiskt taget hela mitt liv, jag har inte vetat något annat sätt att leva.
Det handlar inte -och har aldrig gjort- om att tycka synd om mej själv!!!
Anledningen till att jag började ändra mej själv, var för att jag träffa Fredrik,
och började känna att jag var tvungen att göra något åt mitt mående och beteende,
inte att jag helt plötsligt vaknade upp och
"insåg att det finns saker som är värre".
För er som inte vet, så har jag otroligt mycket boderline-drag och ses som emotionellt instabil.
Se www.borderlineinfo.se för mer info om den sjukdomen och speciella drag.
Jag blev otroligt sårad, och en hel hög kränkt av saken, för jag trodde att ni hade förstått saken, redan då.
Det handlade inte om att jag var lite ledsen och tyckte synd om mej själv, för en period.
Men vad ska man göra? Mjölken var ju slut.
Nu ska jag se på film. Med Fredrik och Akilles.
Kreta, Wilma och vänner.
Jag såg fördjävlig ut på högra axeln, precis där bh-bandet går... eftersom jag brände mej där andra dagen, och bh:n nötte där så mådde inte huden så bra. Den var jätteledsen!
Dessutom har jag insett att jag har lite vita fläckar på den axeln.. JÄTTEfint.
Vi gjorde inte så mycket, vi hamnade mitt i värmeböljan, men det gjorde ingenting. Vi hade så lugnt och skönt, och gjorde mest det vi ville.
När jag var där nere fick jag ett sms med innehållet: "Vill du bli Wilmas gudmor?" Jag sa (lät) "iiiiih" och blev jätteglad, kunde inte sluta le :)
Jag kom hem, hem ungefär vid 6 på morgonen i måndags, och det var galet skönt att inte jobba. Jag sov några timmar och åkte sedan ned till mormor och njöt av Sverige. Och Akilles!!
Förutom att gå upp toktidigt så var det riktigt trevligt att komma till jobbet i tisdags. Mycket fnitter och flams
"Det var en gång en döding som träffade en annan döding. -Dödskul.... "
Den enda inte trevliga nyheten var att en viss miss M ska komma tillbaka, betydligt tidigare än beräknat och jag är ledsen men det känns inge roligt. Inte alls. Blä.
I lördags var det Wilma's dop. Jag, Toffe och Rebecca är gudföräldrar. Så jag tänkte öppna en fond till henne, som vi gjorde åt William och sätta in kanske 100kr/mån, Toffe tyckte också att det var en bra idé.
Vi har beställt ett smycket, en lyckoamulett, men den hann tyvärr inte komma tills i lördags, så jag hoppas att den kommer snart. När jag tjänar lite mer pengar så tänkte jag köpa en i äkta guld åt Wilma, hade inte riktigt pengar till det nu.
Jag har varit nere hos min mormor idag, plockat i en massa grejer som kommer från mamma. Slängde en massa saker, saker från svunna tider. Sånt som jag helst inte vill bli påmind om i onödan. Foton, brev, kort, presenter, bra-och-ha-saker. Det finns bara en sak som jag verkligen vill ha kvar från den tiden, något som jag ska stå för.
(Ringen)
När jag kom hem kände jag mej allmänt rastlös. Fanns inget skoj på tv, inget roligt på nätet, Akilles var med Fredrik. Och jag orkade inte börja plocka i det som jag tagit hem.
Så efter någon timme hemma ringde min telefon, så såg jag en bild på en vän och hennes bebis. Therése.
Hej! Vi pratade i kanske en halvtimme-furtio minuter. När vi lagt på så kände jag en glädjestrimma glänsa igenom mej. Från hjärtat. Jag ser ifram mot en middag i Täby med LAJT eller snarare RAJLT (Det lät bättre i mitt huvud...).
Jag har bestämt mej för att ta ett ordentligt avstånd från min mamma. Hon har sårat mej lite väl hårt en gång till, och jag orkar inte ta det mer. Jag har inte pratat med henne sedan den 24juni, (alltså ingen gratulation på min 20-års dag från henne...) och jag tänker inte höra av mej på ett bra tag heller.
Detta gäller även Micke. Det räcker. Just nu är jag värd mer än vad dom kan ge mej... eller jag är värd mer än vad dom inte ger mej.
"Hårt slag mot psyket och hjärtat"
Nu ska jag "hoppa" in i duschen, upp tidigt imorgon med, har en hel del att göra på jobbet (fö så gick jag upp 15min tidigare idag än jag brukar... 'stolt' :p)
Kram
Kreta.
Om jag har råd? Det kallas födelsedagspresent ^^,
Jag är galet glad :D Känns jättekul.
När jag gick och gjorde passet fick jag sitta där hur länge som helst, men nu när jag skulle hämta det så behövde jag bara ta en nrlapp så var det min tur. Skönt att slippa sitta där hur länge som helst, igen.
Men jag upptäckte en liten miss... Kolla noga på det här fotot...
...så ser ni ett fint litet "F" runt halsen. :p Det var inte riktigt meningen, jag tänkte på det innan jag gick från jobbet men det var totalt bortblåst när jag tog fotot. Men men, det gör ju inget egentligen. Ska ju ändå göra ett nytt inom fem år.Marre, på 5:an förundares över att jag heter Alexandra och har ett F runt halsen... jag sa att bara var ett speciellt sätt att stava det på :p
Vi var på "Sånga Säby" med jobbet, det var riktigt roligt. Synd att jag hamnade i en sån tråkig grupp, eller de flesta var det iaf... inte Johanna.... men ledaren... Men det var kul iaf. Ät sedan gott, och hade riktigt trevligt, absolut värt det!
Jag trivs riktigt, riktigt bra på jobbet nu. Det är inte så att jag studsar ur sängen, men när jag är där så känns det bra.
Är inne på FAC, och det gör jättestor skillnad för mej. Jag känner mej inte lika stressad och pressad. Och förhoppninsvis slipper jag flytten till 3:an, och får flytta direkt till de andra lokalerna. Jag håller tummarna för det i alla fall.
Men annars är det en ganska bra stämning på jobbet, förutom när J&J sitter och snackar skit på ett helt annat språk... Kan vara lätt irriterande ibland, så om man säger något "Neeej, vi säger inget om er" Ändå kollar dom åt vårat håll och ibland "pekar". (Suck)
Min chef försöker ta sej upp på en tjur på Sång Säby.
Min tötnos är trött :D
Alex.Jag kanske ska ta Akilles syster Freja. Hennes husse har inte riktigt tid och kommer absolut inte ha det i höst. Men vi får se... Men det blir bara foder, iaf till att börja med.
Har inga pengar att lägga ut på inköp av hund.
-Den har ju rötter som håller fast den, blad som andas och ett huvud som lockar.
Jag tyckte om det på något sätt.
Jag tycker för övrigt att det är bra att Angelica skaffat sej en pojkvän här i Salem, för då kan hon hoppa av vid min busshållsplats, ta en cigg, snacka lite skit och sedan kila vidare. :D
Nu ska jag duscha. Tjillivipp.
Den 11 Juni 2007
Sedan åkte jag till Väsby för att köpa skor, vilket jag hittade tre par :D
Jag var där tillsammans med L(A)JT. Jag kände verkligen att jag kunde vara Alex. Alex från förr för en stund. =)
Sist vi var ute (den 5maj) så sa Fredrik när jag kom hem; "jag önskar att du var såhär jämt!"
"Hur då?"
"Såhär glad."
Och det var sant, jag var inte överdrivet glad, jag bara kände en sån otrolig lycka att ha fått träffa några som verkligen känns som vänner, igen.
Tack för söndagen, och tack för eran vänskap!
Idag kom jag till jobbet, och det kändes faktiskt ganska bra! Hade en del att göra, men inte överdrivet mkt. Kändes kul att träffa Sanna... och Mette. Pratade med Denice och Johanna om boken jag lånade ut till dom. De tyckte att den var hemsk och vidrig och så vidare. Kändes kul att ha något att diskutera.
När Fredrik kom hem så åkte vi till Maxi och köpte en-gångs-grill ochlite kött (Fredrik köpte korv) och lite så, sen åkte vi ut till ett ställe där vi kunde ha Akilles lös, så grillade vi lite... men jag rekommenderar INTE att grilla Flintastek på en en-gångs-grill... Det gick inte så bra.Men vi satt där och hade det mysigt, inget speciellt sades och ingen stress (!). Akilles njöt som tusan... kilade runt, och grävde runt en stor pinne.
När vi skulle hälla vatten på grillen så gick Fredrik ned till vattnet, Herr Nyfiken skulle såklart med, men han är ju så rädd för vatten... så jag bad Fredrik att hjälpa Akilles, och stötta honom. Akilles vågade tillslut gå ut med tåspetsarna i vattnet. Efter ett tag så tog jag av mej skorna och gick i till knäna ungefär, och Akilles följde efter, så upptäckte han att det var JÄTTEkul med vatten, (så länge han kunde stå) han skuttade och lekte som tusan. Vi kastade lite pinnar till honom, och Akilles dök med nästan hela huvudet under vattnet... han hängde inte riktigt med på det där med hur vatten verkligen fungerar :D Han var så glad, verkligen lycklig... Jag blev riktigt blöt, men det vart det värt, för han blev så stolt över sej själv att han vågade ut i vattnet.
Det blev en riktigt lyckad kväll/eftermiddag tillsammans med mina två älsklingar. Tack.
När vi kom hem stod en polisbil utanför så jag gick över till Mette för att kolla så allt var okej, så jag knackade och knackade och knackade. Till slut öppnade hon, snöming och sa "Jag har försovit mej!"
"Till vad då?"
"Jag har försovit mej!"
"Men klockan är kvart i nio, på KVÄLLEN. Det är lugnt. " :)¨
Hahaha...
Nej nu ska jag sova, duscha och sedan sova. God natt.
