EFIT.
Jag har många gånger velat vara med på EFIT -Ett Foto I Timmen, men har alltid alltid missat dagarna... men idag slog jag till (satte alarm på mobilen :p)
Vi börjar kl 01, innan vi la oss, för det är en sån söt bild :)
Meysan myser med Addis! <3
Kl 08. Lottie har precis vaknat och Adam är go o gla'! :)
Kl 09 (30). Vi har kommit på tåget, Adam är skitpigg... för att en stund senare stensova! :)
Kl 10. Satte mej på fb eftersom Adam ändå sov...
Kl 11. Örebro central, i väntan på Matte och Sofia.
Kl 12. I bilen, lätt trångt. Vi satt som ett gäng ihopträngda sillar :)
Kl 13. Adam var hungrig (enda gången han vaknade i bilen). Och jag hade för en gångs skull varit lite smart och hade pumpat ur, så mat blidde det :D
Kl 14. Pappa är glad över att få träffa sin son, efter en veckas bortavistelse.
Kl 15. Fredrik har äntligen satt upp den som knivarna sitter på, har väntat tokigt länge på det. Blev nöjd, och glad.
Kl 16 och 17. Hanling på Ica MAXI... Här är en del av det vi handlade...
Kl 18. Adam leker i hoppgunga som han fått av sin farbror.
Kl 19. Alice verkar nöjd över att matte har kommit hem! :)
Kl 20. Vi har precis bytt blöja :)
Kl 21-22. Mys med familjen ♥♥♥ Lite slitna, inte uppfixade men med massor av kärlek :)
Kl 23. Trötta grabbar, däckade i varsin soffa :)
Det är våran dag i bilder :)
Tävling, pris: skötväska.
Hittat en ny tävling med Willvin's skötväska! Jag håller alla tummar och tår jag har! Jag vill verkligen vinna!
Jag tävlar hos BeckaHBitcH.se om en valfri skötväska från Willvin.
Tävla HÄR du också!
Myskväll.
Fast jag slarvade lite med koncentrationen, då jag samtidigt lät Adam smaka banangröt, villket han verkade finna ganska gott :)
Vi avslutade kvällen med några våfflor. Snacka om en kanondag!
Första bilden =första reaktionen på banangröten. Inte alltför tokigt tror jag :)
Helena 25års-firande.
I lördags (igår) firades min vän Helenas 25-års dag! Tillställningen blev lugn, men trevlig!
Kul att träffa en del "gamla", bla Helenas bror, som ska få en liten dotter, bf om 19veckor!
Det fanns mycket god mat, bla en kyckling-, bacon- och färskost-paj som var ruggigt god. Sen kan det hända att jag mulade i mej en massa kladdkaka efteråt :p
Trevligt var det att äntligen träffa alla hennes 3barn, Whilliam, Mollyh och Leah.
När Helena frågade Mollyh vad jag hette så sa hon "Adam" ;)
Efter att ha varit där i 2tim, så skulle jag byta på Adam, gjorde hemma hos mamma, och då blev han kvar där, så jag fick en stund ledigt, tusen tack mamma! <3
Tråkig som jag var så fick Helena bara ett presentkort på H&M, men först kom jag inte på något, och sedan när jag väl fick lite inspiration, då hade jag inte längre möjligheten, så det fick duga.
Men tack så mycket för en trevlig em/kväll!
Sedan skulle vi träffats för ganska länge sedan, och Helena och Leah hade köpt en present till "Ladan"... så gulligt, en omlottbody och ett par byxor! Helena vet att jag tycker om omlott så hade dom köpt det till oss :)
Tack så jättemycket!
Tvättade alla Adams nya saker idag, så nu blir det till att börja 'slita' på dom när de torkat :)
Presenter.
Kläderna Adam har fått består av 3 (!) par omlottbodysar, ena, den som är mest vit, är jag helt nerkärad i, han är jättefin i den. Jag tycker ju bäst om omlott, då de är lättare att klä på, man slipper dra över huvudet, sedan så har jag ju en dreggel-pelle så det tar lite längre tid för dem att bli blöta dirket in på skinnet. Sedan ett set med ett par mjukisbyxor och en tröja med en ko på, urgullig!
Skorna är i typisk skate-stil, och så sköna!
.
:(
2004 fick min mormor diagnosen lugncancer, det är nu 6år sedan. Hon skulle varit död för minst 5år sedan. Men hon har överlevt och överlevt och överlevt. Det har varit cellgift-behandlingar, det har varit strålning, sjukhusbesök efter sjukhusbesök. Så som hon har mått, jag glömmer aldrig den första cellgiftbehandlingen... hon var verkligen alldeles grön i ansiktet, för att hon mådde så illa.
Det senaste året har hon gång på gång varit så dålig, och jag har många gånger tänkt snart är det inte långt kvar, men hon har alltid alltid repat sej.
Men. MEN.
Men inte denna gång. Nu repar hon sej inte igen. Om hon lever i morgonbitti är en fråga. Lever hon fredagmorgon är det ett under. Att hon överlever till måndag finns inte ens. Hon är så sjuk dålig...
Något inom mej har burit emot att åka dit, rädsla kanske? Men nu var jag tvungen, inte bara för hennes skull utan även min egen. När jag gick in till henne började jag genast gråta. Varför? För att det inte är min mormor som ligger där... min mormor ser inte ut som ett lik, min mormor är inte ett benrangel, min mormor vet vem jag är när jag kommer innanför dörren. Jag tog hennes hand, och hon tittade på mej. Jag sa "Jag älskar dej! Jag älskar dej så mycket!"
Hon svarade: "varför då?" Jag upprepade "Jag älskar dej!" Hon tittade frågande på mej och sa återigen "varför då?" Sen så tittade hon verkligen på mej ingående och sa "Vad du är lik Alexandra..."
"Men det är ju jag."
Då sa hon att jag inte skulle vara ledsen. Att vi haft så mycket bra tillsammans. Att jag skulle komma ihåg det.
Hon är väldigt inne i sina morfindimmor, och har diverse hallucinationer. "Den där kaninen har inte haft tänder förut..." Näää, för att det inte fanns någon kanin alls i närheten kanske... Hon skulle promt upp och gå på toaletten... när hon nästan var uppe (med hjälp förstås) så sa hon "men visstja, jag behöver ju inte" (Hon har precis fått kateter insatt)
Däremot så satt hon ett tag, så satt Adam i sin bilstol på golvet, så sa hon "Hej Adam!" hur klart som helst... och när vi skulle gå så tittade hon in i mina ögon och sa "Du är det finaste jag har!"
(Det hon sa om Adam var hur stort som helst för mej... Att hon så självklart ändå visste vem han var, trots hennes morfindimmor innebär att han faktiskt betytt så mycket som hon sagt...)
Just nu väntar jag bara på att telefonen ska ringa. Att någon ska ringa och säga att nu är det över.
Min älskade lilla lilla mormor, du ska veta att jag älskar dej så högaktingsfullt! <3
Mammas lilla älskling.
Just nu ligger han i min famn, och slumrar oroligt. Jag är grymt trött i armarna, nacke ja egentligen hela kroppen. Men får han sova ett litet tag så är det bara bra. vågar inte lägga ifrån honom nu...
Jag önskar att jag visste vad som är fel. Skulle göra vad som helst för att hjälpa honom. Men när han är matade, rapad, kräkt, ren blöja så är det inget sånt... Jag har även gått igenom vad jag ätit, han borde inte reagera på något som jag åt igår, har iaf aldrig gjort det tidigare. Idag finns det inget alls som han kan reagera på.
Ögonen går i kors, så ursäkta om det är ngt osammanhängande...
Mammas lilla älskling :,(
Vinst: Skrikig unge.
Han började skrika igårkväll, så första delen av natten, och därefter så har han hållt på fixa och greja...
På morgonen har han också gallskrikit, nu har han skrikit så mycket att han är alldeles hes, stackarn.
Trots att han fortfarande var arg så satte jag honom i babygungan, framför OS, skidstaffet tror jag det var, DÅ blev han tyst, och bara satt och kollade. Enda tills det tog slut, och det var dags för prisutdelning, då började han gnälla igen. Sen kom curlingen, och ibörjan så höll han på lite, men blev så småningom tyst. Satt och kollade ganska länge, för att nu ha somnat ett tag.
Han är helt tokig i OS. Fattar inte. Men det viktigaste är att han inte gallskriker nu iaf. Fysjutton, jag önskar att jag visste vad som var fel. Vill ju inget annat än att hjälpa honom!
Vinnande bud.
Fick auktions-tipset av Helena, tackar och bockar :)
Det är helt nytt, så inga fläckar bör finnas. Stl 68 :)
Vann den ca 22:25, och nu är det betalt! Det kallar jag bra tempo :)
Vill ha den nu nu nu :D
Tävling -monimo.
Så var det dags för ännu en tävling hos Mansondust !
Denna gång gäller det ett presentkort värt 500kr i Monimo's webbshop.
För att komma till tävlingen klicka ->> här <<-
Jag är ju själv sugen på den här barnvagnsmuffen, då det blir en smula kallt för händerna, och jag som ALLTID ALLTID tappar bort mina vantar (mitt nyaste par ligger i Lottie's bil, i Skövde. Där gör de mycket nytta för mej...), så skulle det vara kanon att redan ha såna på vagnen. Men tills dess att Adam blir lite större så är även den här intressant för hans del, slippa att hans små händer blir alldeles lila/blå av kyla.
Skulle jag vinna skulle jag troligtvis lägga till lite och beställa båda.
Smile! :D
Det blev ingen ALB idag, jag tyckte att det var för kallt. Skulle jag ha kör bil så hade jag åkt, men nu när det skulle blivit kommunalt med en hel del byten så ville jag inte... Hade jag vetat att dom gick som de skulle hade jag kunnat gjort det men eftersom det är högst tveksamt så vill jag inte bli stående i över -20°c med Adam i gud vet hur lång tid! Så vi ringde och avbokade, ska dit i mars istället.
Så vad har dagen för med sej? Inte så mycket, men ändå varit skön, då jag inte känt mej så rastlös trots att jag varit "inlåst" här hemma.
Imorgon tänkte jag dock ta mej till ett stycke Denice, F hämtar oss på kvällen så att vi slipper åka i kylan, då hade jag inte planerat in att åka.
Annars kommer veckoslutet att spenderas i Dalsland, om vädret tillåter vill säga. Adam ska få träffa lite släktingar... eller så är det dom som kommer träffa honom! :)
Imorse gick jag upp tidigt, så gick jag och tittade till lilleman, och då låg han vaken, så log jag mot honom och sa "heej" så fick jag världens största smile tillbaka! Snacka om lycka i hjärtat! :)
Mkt suddig, men smilet är ändå där :D
Botten.
Antar att det bara är att stå ut och hoppas att det går över. Jag antar att det ska vara såhär...
Imorgon är det Astrid Lindgrens som gäller, vi som inte varit där alls på senaste tiden.
Novastar.
Sitter som vanligt och slösurfar, och hamnar på barnkläder. Var inne på freshmilk.se,
och hittar två tröjor som jag bara vill ha så sjukt mycket.
Märket är Novastar.
Behöver jag säga mer?
Fredagen.
Straxt efter att vi kommit hem kom farmor med Adam, och han sov som en stock. Han hade varit vaken heeela kvällen, och ätit MASSOR. Jag klädde av honom och stoppade honom i säng (vagga lät konstigt :p) och han sov i stort sett hela natten... han brukar vakna ca var 3:e timme för mat, nu vaknade han inte fören kl 08:30 och var hungrig, så mat hade han fått hos farmor, det var det inga tvivel om iaf :D
Men självklart fick han inte mat direkt från mej då, utan urpumpad mjölk. Fast jag vet inte... Jag slutade dricka vid 22:30, pumpade ur vid 02:45, som jag slängde, och han fick mat vid 08:30, så antagligen hade han väl kunnat fått från bröstet direkt då, men kändes bättre att vänta.. så han fick direkt från mej först vid 12:30, då var jag helt säker på att inget skulle komma till honom... även fast jag vet att man säger att man kan dricka 1-2glas vid 1-2ggr/v...
Hur som haver så var det iaf väldigt trevligt, och jag behövde komma iväg lite, även om det var sjukt frustrerande att min tele inte fungerade såjag kunde inte fråga hur allt gick med Adda så mkt som jag ville :p Kanske lika skönt för farmor iofs :p
Vem?
Vem älskar dej när jag fart till landet långt bort
och ej längre finns kvar?
Vem ger dej mod när du tvivlar
och ej längre känner den kraft som du har?
Vem tröstar dej då ditt inre är fullt av med sorg
som du inte rår på?
vem lyssnar till dej
då bruset från livet är högre än du vill förstå?
Ge din själ stilla ro.
Vandra vill om du tror att du vet var din inre längtan bor.
Ditt hjärta blommar, känn doften av liv.
Du är större än du nånsin tror.
Tävling.
WILLVIN Magnificent Leatherette
”Jag tävlar om en valfri skötväska värd 1095 kr från Willvin hos Carolina – var med och tävla du också!”
Jag själv är väldigt förtjust i WILLVIN Magnificent Leatherette, beige. Tycker den är superduper snygg.
Är det någon som vill tävla "åt mej" så blir jag inte ledsen, jag skulle så gärna vilja ha en ^^,
Novita.
Nu har det gått två månader.
Två månader sedan Nova försvann.
Två månader av saknad och smärta.
Två månader av tårar.
Jag trodde att jag skulle komma över det, att det bara skulle göra ont första tiden, innan jag vant mej. Att det snart skulle gå över, att jag bara skulle minnas henne med ett leende.
Men det har inte gått över. Det har inte slutat göra ont. Jag har inte vant mej. Jag tror fortfarande att hon ska komma springandes emot mej när jag öppnar dörren. Jag tror fortfarande att hon ska vifta på svansen när hon ser att man tittar på henne. Jag tror fortfarande att hon ska hjälpa mej och engagera sej i vad jag än tar mej för.
Hon var så orolig för mej när vattnet gick, hon var så orolig när jag hade ont, och jag kunde inte stödja henne genom det, jag kunde inte mer än lägga en hand under hennes nos, kolla in i hennes ögon och säga att det var okej.
Hon var så stressad den 7-8 december. Och jag kunde inte hjälpa henne. Jag kunde inte ta bort hennes rädsla, jag kunde inte ta bort hennes smärta. För hon visste. Hon visste att hon skulle bli sviken. Att jag skulle svika henne.
Jag ser fortfarande bilden av hur hon ligger på bordet, hur jag bara vill ta henne där ifrån, och rädda henne, rädda henne för något som JAG har utsatt henne för. Jag kan inte släppa synen av hur hennes tunga ramlar ut, och jag känner hur hon nu lämnar oss, och hur mycket jag bara vill skrika och få ut orden "Nej, nej. Låt detta inte hända. Jag ångrar mej. Jag vill inte göra det här." Hur jag lyssnar efter hennes hjärta, som inte slår längre, det är bara tyst. Tyst som i ett tomt, omöblerat rum, där endast ventilationen låter.
För hur rätt det än var, så känns det så hårt.
Hur jävla rätt det än var,
kommer jag inte ifrån känslan av att jag har svikit henne.
Att det är mitt fel.
Dagen Härlig.
Vid 13 åkte vi till Matte, ja okej, klockan var väl typ 13:40 när vi kom dit, men sak samma :p, som fyllde år den 2:a, så det var fika där, mycket trevligt. Det var himla lugnt, och tårtan, som i sej var väldigt enkel, var supergod.
Wilma har lekt frisör, och har klippt av sej hela sin lugg, det var inte så jättefint, men tycker ändå att det kunde vara betydligt värre.
Vid 14:30 var det dags för den årliga Nyårsrevyn, det är teatern republiken som framför den, och jag har gått varje år, i en väldans massa år, iaf ca 8år. Det är Fredriks brf som hade köpt biljetter, så att man kunde köpa av dom för 50kr istället för 180kr som de annars kostar. Sällskapet blev mamsen, och trots en lite grinig start från min sida så var det mycket trevligt och roligt.
Sedan bar det av till Grekiska Kolgrillsbaren i Rönninge för intag av middag, som min käre pojkvän stod för. Blev väldigt överraskad, för han satte bara in pengar på mitt konto, så sa han att jag och mamma hade middagen betald, Fredrik är annars inte så jättespontan, men jag blev väldigt väldigt glad, för det fanns så otroligt mycket omtanke i det hela. <3
När middagen var avklarad, som jag slängde i mej, tyvärr, för att jag blivit van att göra för att kunna ta hand om en viss mr Adda, så åkte vi runt bornsjön, det var länge sen jag åkte där sist, och det är vacker som sjutton, särskilt nu på vintern, med all snö. Också väldigt trevligt.
På vägen hem så ringer Fredrik och säger att dom ska åka ned till F's föräldrar, så mamma körde dit mej. Så där åt dom, Fredrik, Richard och Hasse, och vi kollade på melodifestivalen.
Därefter åkte vi hem, och bara var. Jag satte mej vid datorn, Fredrik spelade lite och Adda sov. Men vad härligt det var när han väl vaknade och ville äta, då det kändes som om mina bröst skulle sprängas :p
Har haft en kanondag, och jag känner mej riktigt riktigt glad. I just love this day :)
Klandra mej inte.
Den 14 mars 2009 blev jag gravid (konstaterat 22mars). Det var inte riktigt planerat. HAN var inte riktigt planerad. Det var inte såhär jag trodde att mitt liv skulle se ut, det var inte såhär jag hade förväntat mej.
MEN nu är det såhär, och jag har valt det här. Jag måste se efter det som är viktigast i mitt liv, vilket är min son. Det viktigaste i HANS liv är hans mamma och hans pappa. Jag måste se till att han och hans pappa får en bra relation, det är min jäkla plikt som morsa, att ge dom en chans. Därför valde jag återigen att försöka på nytt, med Fredrik. Ge oss en chans när vårat kött och blod blandades och skapade våran son.
Att han, Fredrik, gav mej det mest underbara stöd jag någonsin kunnat få under förlossningen, förstärkte ALLA mina känslor för honom. Att ha honom där, när han hjälpte mej med lustgasen, hålla min hand, pussa på min panna, lida genom min smärta, lindra min smärta -det gjorde att alla mina känslor för honom mångdubblades fyrfalt.
Jag är tvungen och vill försöka ge Adam en familj som består av mamma och pappa.
Därför har jag valt bort vissa delar av mitt liv, därför tillbringar jag väldigt mycket tid med F, därför släppte jag bla en vän som betydde väldigt mycket, och världens underbaraste rottweiler-hane. Därför svek jag min älskade Nova.
För att försöka ge min son det han förtjänar. För att ge honom tillgång till båda hans föräldrar så ofta det är möjligt. Därför har jag "förändrats". För att ge min son det ett barn mår bra av... ett stort och tryggt nätverk runt omkring sej.
Klandra inte mej för att jag "gett upp" vissa saker, var mamma skulle troligen göra det samma i min sits. Jag gör det jag tror är bäst för Adam. Jag gör det jag tror att han kommer må bra av.
För vad vore jag annars för mor?
Amningshjärna x 2.
Jag måste verkligen skriva upp ALLT jag ska göra, om det så gäller att ringa någon, gör inte jag det så faller det totalt ur, och blir inte gjort.
Längtar tills det blir bättre, men frågan är... blir det någonsin bättre igen?
Suck...