Kvällspromis.

Du ska veta att jag inte behöver dej, min väg var aldrig din.

Och i spåren som jag lämnar efter mej, så finns det ingenting.

Jag vänder aldrig blicken bakom mej, så brinn historia, brinn. 
Och svaret på din fråga blir alltid 
nej, du betyder ingenting.


Idag har jag äntligen gjort något på min semester, och det var ju såå spännande :p
Jag och Fredrik åkte till Rusta, så att jag kunde köpa färg.
Först tänkte jag köpa färg av en riktigt målare, men så tänkte jag neej, jag vill inte lägga ut massa pengar på det, på den här lägenheten, så länge ska jag inte på här, så det fick bli rusta färg :)

När jag kom hem kollade jag på tv, i min nya soffa :) då jag bestämde mej för att gå ut med Akilles, så vi tog en jättehärlig skogspromenad.
Den var inte så jättelång, kanske 45min, men det var fin kvällssol och Akilles myste jättemkt.
Vi gick upp för en jättejättebrant backe, så vände sej Akilles om och tittade på mej ungefär som "kommer du eller?!"
Men i slutet på backen var han inte lika kaxig, fast han hade väl kanske mer energi kvar när vi kommit upp än matte ^^,



Just nu njuter jag som tusan att ha min lägenhet, med mina saker.
Och Akilles förstås.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0