Shit. Jag är helt övertygad om att jag måste haft någon typ av personlighetsklyvning, för ca 3-5år sedan. OMG. Jag var nästan  värre än Emelie (F's syster).
"Jag vill verkligen inte. Jag vill. Jag kan inte vara utan. Jag kräks. Jag vill inte. Jag pallar inte mer. Jag måste ha."
Det är nästan så att jag måste be om ursäkt till alla som fanns i min närhet då. F'låt :)
---------------------------------
Jag har hört så mycket skit senaste tiden. SÅ MYCKET. Tex. att en viss person "måste" vara bög, och även anledningen till det, vilket jag har väldigt svårt att köpa, eftersom jag aldrig upplevt det så.
Sedan så mycket grejer om otrohet. Den har varit mot den, fast den har också varit det, men det den andre inte.
Usch.

---

Jag borde antagligen försöka sova nu, men jag orkar seriöst inte gå och lägga mej. Visst låter det hemskt? Men så är det. Dessutom måste mina doggisar ut och pinkilera lite, och dom ligger båda och sover så fint nu, och inte ska man väcka dom i onödan :p.

Kanske blir det en resa till London i mars. Skulle vara häftigt med en resa till ett varmt land, men jag vet inte. Det måste bli en kort visit, eftersom det är lite svårt med hundvakt och pengarna. Fredrik fick ännu ett bakslag på skatten den här månaden, så ekonomin är ju som den är. Men något speciellt måste ju hända. Eller något speciellt kommer att hända, men något annat också menar jag.
Visst är jag tråkig och dryg nu, men en sak i sänder. Saken kommer fram lite senare. Det hela är mycket konstigt, eftersom det inte funnits på någon världskarta tidigare, men hur är det man säger?

Man saknar inte kossan förens båset är tomt.

Jag diggar att jag jämför mej själv med en kossa, självinsikt kallas det :p


Vill också passa på att önska tre av mina bästa kompisar grattis.
Nr 1: Grattis till jobbet, är inte avundsjuk på själva stället, men du lär fixa det gallant.
Nr 3: Grattis till boendet. Hoppas du inte kommer frysa ihjäl, som jag höll på att göra där :p.
Nr 4: Grattis till boendet. Hoppas det fortsätter fixa sej med pengar.

Helgen har varit riktigt upp-och-ned.
Jag och Fredrik bråkade i torsdags och jag sa något riktigt, riktigt dumt. Jag har aldrig sett honom så ledsen, så sårad, så påverkad.
Han kom hem och bara tittade på mej, med dom mest sorgsna ögonen jag någonsin sett. Det gjorde så ont att se smärtan i hans ögon, som jag hade orsakat. Om jag ångrade mej? Liite kanske.
Vi har pratat mycket i helgen, jag tror aldrig att vi pratat så mycket någonsin, inte så djupt iaf.
I fredags duschade vi tillsammans, i minst en timme. Vi krånglade ned oss på kabin-golvet. Tro det eller ej, men det får plats med två personer på det golvet ;)

I lördags var jag med Fredrik till Matte&Sissi, han skulle fixa hästarna (V75). Då ringde Anita mej.
Jag (J): Alexandra.
Anita (A): Hej, det är Anita. Är du hos Matte&Sissi?
J: Ja, det är jag.
A: Men jag ringer dit, och du svarar.
J (en aningen förvirrad): Okej.

Så hon ringde. Och berättade att det har hänt lite saker under natten. Min lägenhet har blivit sönderslagen.
Det var några rutor som var trasiga och dörren var något knas på. Och så var det något annat.
Jag tog det ganska bra, undrade mest hur det var med Ellinor och Marcus. Men jo, det var förhållandevis okej.

När Fredrik var klar så åkte vi till Maxi, och bara myste. Kanske låter lite konstigt att mysa på maxi, men det går. :p
När vi handlat klart tog vi en korv (french) och bara satt och snackade skit.
Efter det åkte vi till Salem, och till lägenheten. När jag kom in där fick jag en lite chock. Jag försökte att dölja min känsla, det skulle inte fått Ellinor att må bättre. Jag fann att det var lite värre än jag befarat. Och då hade dom ändå hållt på å städat där i flera timmar.
Detta var skadat:
Köket:
Stora rutan var söderslagen, genom bägge rutorna. Flera märken i väggen, av bla. kaffekanna. Brännmärken i köksbordet.
Rummet:
Lilla rutan sönderslagen, genom bägge rutorna. Ett hål i vägen av en järnstång, sönderslitna sladdar.
Sovalkoven:
Stora delar av den innersta väggen var skadad av? glassplitter.
Hallen:
Brännmärken i taket (eldat värmeljus alldeles för nära), ytterdörren söndersparkad, så det går inte att stänga utan att låsa överlåset.

Jag skojar inte, det var glassplitter överallt. Även fast det var dammsugit 3-4ggr, så hittade vi det överallt.
Jag fattar inte varför grannarna inte har ringt polisen!! Det är helt galet, som det måste ha låtit! Och när dom såg att ytterdörren stod öppen... Jättespännande.
Rutorna ska fixas, sedan ska vi ringa hyresvärden och be om en säkerhetsdörr.

När jag fick nog av att hålla mina känslor inne så åkte vi där ifrån. Senare på kvällen så åt vi hos Anita&Hasse (pommes +marinerad lövbiff +sallad =mumma), sedan var vi bara hemma. Vi satt och drack drinkar, lyssnade på musik och bara var. Pratade, myste, pussades. Bara jag och Fredrik. Och de små kräken förstås.

Igår så träffade jag Sanna och Leo, med Nova. De små liven hade otroligt roligt, och det ser verkligen ut som om Nova stormdiggar Leo.
På kvällen åkte jag, Fredrik, Ellinor och Marcus till lägenheten. Fixade lite, snackade lite. Sedan sa Marcus att han ville ha pommes frittes från McDonalds, då sa jag till honom att han måste be morbror om det i så fall. Så vi satt på knä, och bad Fredrik. Marcus tyckte det var jättekul, och morbror kunde självklart inte säga nej.
Marcus ville till och med sitta i mitt knä, och jag hjälpte honom fixa med hans mat. Han brukar inte lita på människor direkt, utan det tar ganska lång tid. Men han och jag höll på som sjutton, hade jättekul. Skämde ut Ellinor och Fredrik. :D Marcus blev jättesur när vi inte skulle följa med dom upp till lägenheten igen, utan åka hem. Han ville att vi skulle vara kvar, sötnosen.

När vi ändå var där och hade mycket lastutrymme så tog jag hem mina trådbackar, min dammsugare och mina tvättkorgar. Så nu kan jag äntligen få ordning i garderoben, och det har verkligen blivit skillnad. Har börjat fixa med Fredrik's kläder också, så det kommer igång någongång. På kvällen kollade vi på Wallander.
I natt har vi varit vakna i flera timmar och bara haft underbart.
Nu låter det som om vi haft världens bästa tid hela tiden, men det stämmer inte. Stundtals har det varit sjukt jobbigt, och jag har funderat både hit och dit. Jag har gjort något dumt, och det får jag stå för, men det är ibland jobbigt. Men vi får ta det som det är, och jobba därifrån. Men just nu planeras det vilt framåt, ni anar inte :p.

Imorgon ska jag till psykologen, bajs. Ingen lust. Men men, det blir nog bra i slutänden. Jag är fö. sjukskriven till 2/4.

Nu har jag gjort halkbanan! :)
Hade askul, mycket roligare än att köra på gillinge, mer personligt. Iofs var den andra personen som gjorde halkis roligare den här gången, men även läraren. Han var en sådan där som Lottie hade garvat ihjäl sej åt. Drog världens sämsta skämt, och Alex kiknade av skratt. Tjejen "den andra eleven" hade Patricia, eller som han kollade henne "Pat" :p
Jag har insett att jag är ganska duktig på att parera, på någon konstigt sätt. Jag har inte kört så mycket när det är halt, inte på det sättet iaf, men jag hade det inbyggt, eller något.
Jag måste sätta mej med teorin, BLÄÄ! Inte kul.
Alex har ett stor blåmärke på rumpan, och ett på armen, hon har gjort årets första vurpa. Och skitade ner nästan hela jackan och byxorna med päckel-kletig-blöt lera. Hon blev mycket nöjd.

Idag har jag tvättat, och kände mej lite duktig. Det är nog det "hushållsarbetet" som jag har lättast (-minst svårt?) att ta mej för. Antar att det är för att jag vill ha det tvättat på mitt vis, eller iaf vikt på mitt sätt... (vikt... vikt, vikt som i kg? Aja)
Mette ringde mej från jobbet, och jag svarade med lite ångest i kroppen, först tänkte jag låta bli, sedan så kände jag mej tvungen, och det gjorde jag rätt i. Hon friskade upp mitt sinne lite. Jag lyftes några steg alldeles utan att kämpa själv, och det var verkligen jätteskönt.
Ska försöka komma iväg till jobbet någon dag, vet inte när bara. Skönt att jag slipper bestämma en dag, det brukar inte bli så bra då. Svårt att bestämma saker. Eller ja, egentligen inte så svårt att bestämma, mer väldigt svårt att genomföra dom när det väl är dags, eftersom jag får sådan ångest och panik, har jättesvårt att somna kvällen innan och ja. Helt värdelöst.
Mette har häst i samma stall som Sandra, med hennes Ilfing. Ska komma ut dit någon dag, jag sa om några veckor, men Mette stoppade mej på en gång och sa "bestäm inget nu! Det kommer när det kommer." Tack.

Jag och Fredrik var småbarns-lediga ikväll i några timmar, flera timmar faktiskt. Min mamma hade Nova, och jesus, vad skönt det var. Alla slappnade av så fruktansvärt. Och fröken var lätt trött när hon kom hem, sötnosen.
Hon tappar sina tänder nu, har gjort det ett tag. Har fått tag i 4st, därav en hörntand, så jag är glad.
Men hon blir avslöjad när hon biter på Akilles... det är blod där hon bitit... :p

Akilles's syster Wilma har blivit attackerad. Först på rumpan, sedan är tydligen en tass ganska skadan. jag väntar spänt på att Jimmie ska prata med sin mamma så jag vet hur det gått för henne.
Trots att jag aldrig träffat henne så är hon lite speciell för oss. Lillan och storkorven -Wilma och Akilles som valpar :p

---

---

---

Första "kyssbilden" mellan oss. På Fredrik's intiativ dessutom :)

Jag har pratat himla mycket med Jimmie sedan jag träffade honom och Thomas. Jag har fått höra och känt mycket.
Berättat saker som jag inte trodde jag skulle säga till någon, få höra saker som fått mitt inre att vrida sej lite.
Men det har varit nyttigt, och kul.
Han hämtade mej i lördags och vi körde omkring i flera timmar, och bara snackade skit. Vi var inne i stan, och tillbaka, och lite här och där. Skönt att få lite avstånd från saker för några timmar. Vid 02-tiden stannade vi till i Tullinge och bara rökte och snackade. Så länge sedan jag gjorde så.
Vi pratade en hel del om Tindra, hans dotter. Som är född den 10:e september.
Jag fastnade på något hon sagt till en kompis till dom. "Jag heter Tindra." Det lät så kul när han berättade det.

---

Nu ligger båda hundarna och tuggar på ben. I varsin soffa, på varsin filt.
Husse spelar, och matte försöker se på CSI, men orkar inte riktigt. Är ganska slut, har varit uppe i några timmar nu, och det tar ut sin rätt.
Ögonen är fortfarande svullna men inte alls lika ömma, och det är skönt.

Imorgon ska jag upp till F18 och det ser jag verkligen inte fram emot. Inte när jag mår såhär, usch.

I torsdags ringde J mej och berättade att hon skulle flytta. Då bestämde vi att jag skulle komma dit och hjälpa till, inte att flytta grejer utan att städa, för personen som bott där innan hade bara lämnat det mesta och stuckit, utan att städa ur...
Igår när jag var på väg dit, så började mitt öga svida och bli jättekonstigt. Väl framme så tog jag ur linserna, och ögat var ömt, rött, kletigt och riktigt svullet. Eftersom jag inte hade glasögon med mej så såg jag väldigt dåligt, men försökte småplocka iaf lite.
När J's mamma åkt så fick vi mat, och jag började känna mej sämre och sämre.
Vid slutet på kvällen låg jag i "hennes" soffa, med ett täcke runt mej, med världens feber och skitont i kroppen.
I natt har jag haft gulliga febertoppar, sov fram tills dess att Therése och Robin gjorde entré. Då började jag känna mej bättre, och följde med dom när de var på väg till bussen.
På kvällen blev jag sämre och sämre, så Fredrik fick lov att hämta mej.
Andra ögat har nu börjat ömma, och kletar och är svullet.
Febern är tillbaka och jag är likblek, jag är svart runt ögonen och är alldeles svullen.
JAPP, jag tycker synd om mej själv!

Vilket underbart väder det är ute!! Så uppfriskande när solen lyser, det gör mej glad, och ger mej en ljusstrimma i själen!

Jag har inte gjort något av det jag skulle göra idag, men jag håller på å fixar med fk. Sedan så håller jag på å tvättar vår jättebamsing till tvätthög. Vi byter sängkläder så pass ofta att det blir galet mycke tvätt.
Mamma har lite av mina kläder som jag måste se till att få tillbaka, bla en av mina favorit tröjor.

Akilles har lärt Nova att stå och hänga på soffan och glo ut genom fönstret (snart inser hon väl att det ibland finns hundar att skälla på också...) och Maja har lärt henne att bita på blommor. Härligt med djur som lär varandra hyss. Mycket spännande.

Fredrik ringde och väckte mej, och berättade att det var översväming på deras kontor. FRÅN AVLOPPET. Så det låg bajskorvar överallt... mmmm, mysigt. Får riva ut och sanera allt. Tss, spännande. Kul för den som kom in kl 06 på morgonen, antagligen Raine eller Lunkan, och upptäcker det där! Jag är inte avundsjuk, inte ett dugg faktiskt.

World of Warcraft, mer en livsstil än ett spel!

Onlinespelet som tagit världen med storm och gjort enorm succé! Skapa din egen personliga karaktär; välj en ras, välj en klass, och dyk in i den enorma världen och slåss tillsammans med, eller mot, andra spelare!
osv...

Visst låter det kul? Låter verkligen toppen. Men vet ni vad? Jag hatar det!
Livsstil? Jo, så kanske man kan uttrycka det. Beroendeframkallande, psykotiskt dravell skulle kanske någon annan säga.
Skaparna har med mening gjort det där j***a s**t spelet beroendeframkallande,
och det är många som faller för det.
Jag förstår att det kan vara roligt att sitta och spela, men va f**n det måste ju finnas någon gräns!
Jag undrar hur många timmar det läggs ned på att först nå level 70, sedan spela alla instancer, arenor och allt annat som ska göras. Jag får ståpäls i nacken utav att bara tänka på det!!

Jag HATAR äckel-päckel-bajs-WOW
Så ni vet :)

Jag har inte skrivit på länge, för jag har inte orkat och inte velat.
Hamnade i en djup, djup svacka någongång mellan 3-4januari. Så allvarlig att S vc stod för taxiresa x4 till södertälje.

Nu är jag lite längre uppe, iaf ibland, och det underlättar.
I helgen träffade jag Linda, och på väg till Huddinge träffade jag Jimmie och Thomas. Jag blev så jävla glad att se dom! Jag, i min lilla fulla bubbla, vinglade fram arm i arm med Linda, när en bil tutar, jag glodde in dom, så går jag fram, så öppnar Thomas dörren och säger "det är väl Alex?" Jag kände igenrösten direkt, och börjar tjuta av glädje.
Sen tvingar jag ur Jimmie ur bilen, för att kramas, han har en av dom mysigaste famnarna på jorden. Har alltid tyckt det.
Blev, om möjligt, ännu mer babblig och så efter att träffat dom.
I lördags kom Jimmie över en stund också, vi stod å rökte och snackade skit. Han fick se en del av vårat kök, haha! Han verkade inte så imponerad.
Hans mamma har Akilles lillasyster, den enda av tikarna med samma färg som han. Den enda av valparna som kunde äta från samma matskål som A, utan att han stod och morrade. Den han hjälpte att få fram så hon kunde dia genom att knuffa bort de andra valparna. Det är min Hiller-Banderiller, hjälper dom små och svaga :p

Träffade även Sanna i helgen, både fredag och lördag. Ute med hundarna. Skönt att se henne. Typiskt att Tyresö ligger så långt bort.

Idag var jag hos Gerardo, och insåg att jag kommer vara borta från jobbet ett tag.
Imorgon måste jag få arslet ur vagnen och få iväg mitt intyg till fk.
Dessutom ringa T-hb.
Och ringa veterinären.

Så ni vet. :p